Maria

Egentligen borde det inte vara så svårt att uppdatera, men så fort jag ska försöka får jag hjärnsläpp och har inget vettigt allt att skriva om.

Hur som haver. En ny termin har börjat, en med pedagogik. Jag har fått praktikplats i Tranås som ligger 7,5 mil bort härifrån så det ska bli smått spännande. Dels är det något nytt, och sen är jag ingen morgonmänniska över huvud taget. Så, frågan är om jag ens tar mig upp på mornarna för att hinna dit till 8. Jag måste åka hemifrån senast 6.30 vilket känns halvsurt, om jag ska vara helt ärlig.

Sjuk har jag hunnit med att vara också, legat hemma i stort sett hela veckan, men nu är jag fit for fight igen. Eller, skapligt i alla fall. Ska iväg till skolan en sväng imorn, och sen får vi helt enkelt se vad som händer, om jag rasar ihop eller om det går bra. Men vi har ett grupprum Ulrica och jag så det ska nog gå bra det också.:)

Jaha, jag tar och roar mig med en sån där nyårslista som cirkulerar på bloggar jämt istället för att orka hitta på något eget.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Jag har blivit mycket bättre på att ta initiativ, något som jag faktiskt nästan aldrig gjorde innan.

Har du några nyårslöften?

Sluta snusa - igen - och försöka ta dagarna som de kommer, något jag är sjukt dålig på.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, till världens finaste och goaste lilla plutt!

Vilka länder besökte du?
Räknas Jämtland? Ångermanland? Lappland? Eller Norrland? För den enda längre resan som gjordes var uppåt i Sverige längs e45 och ner på e4an, förutom en sväng till Gbg och Liseberg då förstås.

Haha ja just det fan, Estland över påsk! Woho, utlandsresa!

Vad önskar du att du gjort mindre?
Funderat, ältat, väntat.. Framför allt väntat.

Bästa minnet från 2011?
Jag måste nog ändå säga att det var födelsedagshelgen jag fick av Martin när han tog med mig till Vadstena klosterhotell och till min bror i Kalmar. Och där fick vi med ett till land (vi åkte över till Öland) Det kan vara något av det finaste någon har gjort för mig någonsin, om inte det allra finaste.

Annars är det nog att jag vågade lyssna på mig själv och började bry mig om mig!

Bästa köpet?
Min telefon helt klart. Och möjligtvis också bilen.

Vad spenderade du mest pengar på?

Ska man se till enskild sak så är det nog bilen.

Annars är det hyra och mat, roligt nog.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Jag har sån tur att jag har vänner som får mig glad varenda dag, men under slutet av året har jag känt mig mer uppskattad än innan och det gör mig glad.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

På vissa plan gladare och på vissa plan ledsnare. Jag har garanterat gråtit mer i år än alla år innan sen högstadiet slutade.

Favoritprogram på TV?
Oj, ser så sällan på TV, men missar sällan Biggest Loser, även om jag gråter som ett litet barn till det.

Är det något du sakna 2011 som du vill ha år 2012?
Jag skulle faktiskt vilja hitta någon som respekterar mig, lyssnar på mig och älskar mig för precis den jag är, men det är inte direkt bråttom med det.

Vad ser du mest fram emot med år 2012?
Att ta de två sista terminerna på lärarprogrammet med två examensjobb högst på listan.
Att umgås med de bästa vännerna jag har och förhoppningsvis ta mig utomlands med dem
Att, kanske, hitta någon som är rätt för bara mig.
Att bara vara precis som jag är.

Ignorera de fantastiska demonögonen och njut av ett par generationer med Lindgren's istället.;)

Åldersspann mellan 21 (lillebror) och 90 (mormor)

Tanten är nog piggast av oss allihop.

Medan alla andra människor har haft en trevlig lördagkväll så har jag och min andra hälft Ulrica (jag har många andra hälfter, jösses) suttit på skolan och pluggat sen runt 18, med ett avbrott för att hitta maxmat.
Imorn är det dags igen och då ska vi åka dit vid 10...och sen blir det att sitta där. Fanstastiskt. Man blir sååå glad så.:P

2011 var, i mångt och mycket, ett riktigt dåligt år.
Många fina saker hände absolut, men de hamnade i skymundan för sådant som var mycket mindre bra.
Det var ett år som både är ett av de snabbaste, och ett av de långsammaste i mitt liv - i helt olika delar.
Skolan har gått framåt med stormsteg - förhållandet stod still, backade, och försvann.
December - var min månad - och visade tecken på att det alltid finns hopp, även i en ganska mörk tillvaro.

2012 började med ett stjärnfall som kändes hoppfullt, och hittills har året visat sig bli ett av de bästa hittills.

Jag har kommit hem till Jämtland igen för att fira jul. Får vara hemma i lite drygt 2 veckor. Lugnet lägger sig alltid över mig när jag har kommit hem, det är väl här grundtryggheten finns kan jag tänka mig. Däremot gör inte allt plugg jag har att göra över lovet mig lugn, inte ens nästan. Det är dock petitesser i sammanhanget.

Här ligger snön, det är ett par grader kallt och allt är bara som det ska vara. När jag och min bror gick till mormor idag pratade vi om att det är som om man aldrig åkt härifrån när man kommer tillbaka. När man är i Strömsund går det mesta att förutsäga. Det är tryggt.

Imorn är det dags för uppfräschning av tatuering och en ny. Det ska bli spännande. Jag minns det som a piece of cake förra gången vilket gör mig nervös. Det känns som om det borde göra ont så in i helvete när jag inte förväntar mig det.

Nåja, det är sådant som märks.

Jag har aldrig någonsin sett mig som en stark människa. Jag tror att det är där många av mina fel ligger. Trots två långa (okej, ett långt och ett semilångt) förhållanden så tror jag ändå inte att någon kan älska mig för den jag är. Personen inuti mig är som ett litet barn fortfarande, som skriker efter uppmuntran. Det ligger nog mycket i att jag alltid har setts som småkonstig.

Alla mina fina vänner till trots så känns det som om jag är otroligt utbytbar, som om de bara en dag ska titta på mig och tala om för mig att de har hittat någon bättre att lägga tiden på.

Jag letar efter något nytt att leva för, och just nu så verkar det vara studierna. Förstår inte hur det har lyckats bli så att allt jag ska göra kläms in på fyra veckor, känns som om man är tillbaka innan sommarloven på högstadiet och gymnasiet. Ni vet den tiden då alla lärare verkar tänka; nu är det ingen annan som lägger något, så jag gör det. Helt plötsligt har jag någonstans runt 4000 sidor att läsa samt en ekonomikurs.. Livet är toppen.. Verkligen.

Jag har egentligen aldrig varit rädd för att bli sårad och har för det mesta kastat mig in i kärlek för att jag har tänkt att det är bättre att faktiskt chansa än att missa något som skulle kunna vara väldigt bra.

När jag skulle sluta sjunde klass tog en av mina vänner livet av sig. Jag hade varit kär i honom i flera år och för mig blev det jättejobbigt för att jag konstant hade i bakhuvudet att jag inte hade sagt något om det till honom. Ungefär då bestämde jag mig för att alltid vara öppen med mina känslor för jag ångrar hellre att jag sagt något om kärlek än att fundera på om det hade kunnat rädda något genom att prata.

Den här gången tänker jag satsa på att lära känna mig själv. Jag vill inte stressa in i något nytt för det verkar bara väldigt onödigt.

Jag har aldrig varit bra på att stanna och tänka efter när det gäller kärlek. Tror att det kan bero lite på mobbing under högstadiet och att jag blev så glad bara någon bestämde sig för att tycka om mig, då var det lika bra att följa den strömmen och se var det leder.

Om jag skulle få möjligheten att leva om mitt liv igen skulle jag fortfarande i stort sett göra samma val som jag gjort, mest för att de faktiskt har gjort mig till den jag är idag. Jag kanske skulle ta det lite mer piano i många fall för jag har haft många ledsna stunder som skulle kunnat undvikas. Samtidigt önskar jag att jag hade stressat upp mig mer i vissa fall för att då hade jag också kunnat undvika många andra ledsna stunder.

Hur som så är jag alldlees för snäll för mitt bästa.

Hmm.. Sorry för långt inlägg, behövde få det ut ur mig kände jag.

Det består just nu i att känna mig som en sötnöt istället för ett nöt...

Veckorna går. De består av plugg (inte så mycket eftersom jag ändå läser lärarprogrammet och då är det mest bara hemmläsande, som går sådär)
Annars består de av att få i ordning i mitt rum. Eftersom jag blev av med min sambo har jag tagit in inneboende, vilket också betyder att jag inte har tillgång till lika många rum som jag hade innan.:P Det betyder ju att jag måste se till att allt finns i det rummet jag bor i.. Vilket inte är det lättaste vill jag lova.

Just nu spenderar jag dagen med tvätt och städning. Jättejobbigt om ni frågar mig, fast det finns ju värre saker. Det blir säkert bra när det är klart. Då har jag min nya fina läshörna och allt.:)

Jag blir verkligen inte ett dugg bättre på det här med uppdatering. Men det kan bero på att hela sommaren i stort sett har bestått av att jobba och ibland också plugga lite.:P Nu har jag iaf åkt ner från de jämtländska skogarna och har en vecka kvar tills skolan börjar. I höst blir det historia 3, specialiseringskursen.. Fråga mig inte vad det innebär, för jag är ganska osäker.

Hur som helst, var min grundtanke att kanske börja skriva på en lärobok i historia för gymnasiet. Om det går bra vore det trevligt att också fortsätta med ett läromedel för religion också.

Nu skulle jag då behöva hjälp; vilken historia är spännande? Vilka personer är spännande?
När jag skrev B-uppsats om hur många kvinnor som fanns med i läromedlen för historia på högstadiet blev jag lite mörkrädd så nu letar jag speciellt efter spännande kvinnor, men såklart kommer jag inte att diskriminera männen för det. Jag letar helt enkelt efter spännande kvinnor. Bara namedroppa så får jag väl utreda vilka som ska vara med i ett senare stadium.:)

På fredag börjar jag jobba. Så nu är det snart slut på ledighet som man vill. Men det gör inte så mycket.
I tisdags åkte jag som redan skrivet innan ner till Södertälje och pojkvän. Det blev en ganska intensiv vecka med IKEA-besök, möbelskruvning, midsommarsfirande tillsammans med Anna och dessutom en tvådagarstur neråt mot Liseberg med camping lördag kväll och sen Liseberg söndag.

Jag har tappat rösten och jag har dessutom blåmärken lite överallt, men det är ju bara strålande och gör absolut ingenting. Jag behöver ändå inte prata förrän på fredag.

Idag har jag enbart valt att spendera på ett sätt - en fika med fröken PQ. :)

Jag menar Södertälje!
Åker neråt för ett par dagar där, bland annat midsommar.:)

Vattudalen, sjön här hemma, är inte särskilt varm. Inte någonstans alls egentligen. Eller jo, i slutet på sommaren kanske den är halvvarm.. Men idag var inte det fallet. Det kan bero på att det inte är särskilt varmt i luften heller.

Idag skulle jag dock göra badpremiär, hade jag bestämt mig för, när vi ändå skulle skjutsa ut mormor till sin stuga. Så lillebror och jag stod och skulle hoppa gemensamt. Eftersom jag vet att han är otroligt dålig på att verkligen göra så grabbade jag tag i hans hand och vi började springa.. Efter ett tag märkte jag att han höll på att bromsa in, och precis innan vattnet känner jag hur han lyckas frigöra sin hand och jag flyger ensam i vattnet... Kallchocken var enorm..

Och när jag väl lyckats kravla mig upp på land igen så tog jag helt sonika och puttade i ungen... två gånger. En för att han bangade, och den andra för att han bara var dum.
:P

Efter en heldag i Östersund inser jag att jag vill bosätta mig i min nya klänning