Maria - Ett norrsken i Linköping

Efter varenda tenta, när det är dags att slappna av får jag panik. Helt enkelt av ren vana. Jag kommer på mig själv att hoppa upp ur soffan och tjuta: Men jag har ju inte läst nått och har så mycket att... nej just det. Jag kan faktiskt ta det lugnt.

Nu är jag snart själv igen. Och billös. Kasper tar med sig åbäket tillbaka till Ludvika. Kanske lika bra det. Det där bilen verkar hata mig. Är det inte soppatorsk så är det nått annat. Fantastiskt.. Men den är väldigt bra (harkel, host) Ingen som vill köpa en superbra bil?

Ikväll, när jag ändå är själv, har jag planerat att bara spela tv-spel, bygga pussel, titta på So you think you can dance, kanske till och med läsa lite vanlig bok. Möjligheterna är oändliga men jag lär väl slockna tidigt kanske.. Imorse var vi förresten tvungna att sprinta lite, för jag hade tänkt fel och när vi klev upp (6.45) trodde vi att bussen gick 7.30.. icke sa bussen och ville absolut gå 7.20. Så vi hade lite bråttom, men vi hann. Och det var ju det som var huvudsaken. Man vaknade ju till iaf. ;)