Det var inte jag.

Jag är ingen morgonmänniska. Jag har aldrig varit en morgonmänniska, förutom de där barnåren då alla är morgonmänniskor, och jag kommer nog aldrig att bli en morgonmänniska, förutom de där åren med barn då alla är tvingade att vara morgonmänniskor. Idag slutade alltså mitt försök att kliva upp tidigt med att jag klev upp för en halvtimme sen.. MAX! Hjälp. Hur ska jag ta mig upp imorrn, och hur ska jag klara av att inte kliva upp och klä på mig flanellpyjamasskjortan som jag är så äckligt överförtjust i och som jag gärna bor i jämt sen jag fick den?

Skitig är jag, sprallig är jag, trött är jag, rastlös till tusen är jag, men inte hungrig, antagligen för att jag nyss vaknat och antagligen för att jag är skitnervös för att om jag påstår att jag är hungrig kontrar Kasper med att föreslå dinkelgröt till frukost! Jag har aldrig ätit nått så äckligt och tråååkigt. Iofs är risken väldigt liten eftersom han inte är särskilt förtjust i det heller.:P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback