Maria - Ett norrsken i Linköping

Mitt 2010 har varit ganska omvälvande. Egentligen började det väl i december 2009 när jag för första gången flyttade någonstans där bara jag skulle bo, även om det var i en korridor med fyra andra människor. Kanske kan man till och med säga att det började i augusti 2009 då jag blev singel efter knappa fem år. I alla fall så började jag, i januari 2010, känna mig mycket mer tillfreds med tillvaron och tyckte nog att det här med singel - det var grejer det. Dock hade jag pratat med en kompis i Linköping och han och killen som han delade lägenhet med skulle komma och hälsa på och följa med ut och dansa tillsammans med mig och Sofia.

Att jag sen fastnade för kompisen han delade lägenhet med är det nog ingen som läser här som missat. Bara några dagar efter att de åkte tillbaka satt jag på ett tåg för att hälsa på ett par dagar. De där dagarna blev till över en vecka, om inte ännu längre och vi blev tillsammans, jag hann träffa hans familj och vara med på inflyttningsfest. Där fick jag höra att jag var något att hålla fast i, för jag visste hur man stavade till "w00t".

Efter det där bestod mitt liv till stor del av pendling till Linköping, bara tre timmar bort med tåg. Och eftersom det var förra vintern var det såklart hysteriskt roligt att åka tåg. Inte... Dessutom var det dags att välja nästa termins kurser bara ett par månader efter att vi hade träffats, och att välja att flytta ihop med någon som du enbart sett på helger var inte det lättaste beslutet att ta, det ska jag erkänna. Speciellt var det svårt att välja att bryta upp från de jättebra vänner som jag fått medan jag pluggade.

Jag hann ha praktik på en skola i Uppsala i 8 veckor där jag trivdes jättebra. Min handledare var den bästa jag någonsin haft, och vi var nog ganska lika egentligen. Med alla ettor var jag "praktikant Fredrik" och med treorna hade jag en hel del lektioner. Det kändes kul att kunna lära de som bara är fyra år yngre en massa saker och det kändes åter igen som om lärare var en bra idé att bli.

Under sommaren bodde jag hos Martins familj i Vagnhärad och jobbade på posten i Trosa. Så är det något jag hittar i så är det bakgatorna i Trosa. Jag började friskt med att cykla varje dag men insåg till slut att kroppen inte orkade både det och att flänga runt sen. Nog för att jag körde postbil, men min otränade kropp gillade inte detta (jag blev nog tränad av att packa in och ut ur bilen och ha mig för det försvann i alla fall flera cm). Många kvällar med bad, med grillning och midsommar var mysig med grillning och kubbspelande.