En liten veckas semester

På fredag börjar jag jobba. Så nu är det snart slut på ledighet som man vill. Men det gör inte så mycket.
I tisdags åkte jag som redan skrivet innan ner till Södertälje och pojkvän. Det blev en ganska intensiv vecka med IKEA-besök, möbelskruvning, midsommarsfirande tillsammans med Anna och dessutom en tvådagarstur neråt mot Liseberg med camping lördag kväll och sen Liseberg söndag.

Jag har tappat rösten och jag har dessutom blåmärken lite överallt, men det är ju bara strålande och gör absolut ingenting. Jag behöver ändå inte prata förrän på fredag.

Idag har jag enbart valt att spendera på ett sätt - en fika med fröken PQ. :)

Mot Sherwoodsko... eh

Jag menar Södertälje!
Åker neråt för ett par dagar där, bland annat midsommar.:)

Att vara den som bangar

Vattudalen, sjön här hemma, är inte särskilt varm. Inte någonstans alls egentligen. Eller jo, i slutet på sommaren kanske den är halvvarm.. Men idag var inte det fallet. Det kan bero på att det inte är särskilt varmt i luften heller.

Idag skulle jag dock göra badpremiär, hade jag bestämt mig för, när vi ändå skulle skjutsa ut mormor till sin stuga. Så lillebror och jag stod och skulle hoppa gemensamt. Eftersom jag vet att han är otroligt dålig på att verkligen göra så grabbade jag tag i hans hand och vi började springa.. Efter ett tag märkte jag att han höll på att bromsa in, och precis innan vattnet känner jag hur han lyckas frigöra sin hand och jag flyger ensam i vattnet... Kallchocken var enorm..

Och när jag väl lyckats kravla mig upp på land igen så tog jag helt sonika och puttade i ungen... två gånger. En för att han bangade, och den andra för att han bara var dum.
:P

Östersund

Efter en heldag i Östersund inser jag att jag vill bosätta mig i min nya klänning
Klänning Rosa

Att välja

Jag är en sån där person som inte alls tycker om att behöva göra val. Helst ska allting falla precis som det är meningen i knät på mig. Dock har jag upptäckt att det är sällan det fungerar så.

Den här gången är inte olika någon annan gång. Jag hade fått jobb som brevbärare där Martins familj bor, precis som förra sommaren, det visste jag redan i februari. Av väl valda anledningar sökte jag ändå ett jobb hemma hos mina föräldrar när jag hittade ett som passade, för det fanns ju inga krav på att jag behövde det och dessutom skulle jag ju aldrig få det heller. Det var i början på maj, och ingen hörde av sig. Big surprise liksom, och jag tackade ja till 8 veckors jobb på posten istället.

I lördags ringer dock telefonen, nästan precis innan vi ska börja fira mormors 90årsdag. I andra ändan sitter en kvinna och erbjuder mig jobbet hemma. Eftersom jag redan hade jobb skulle hon höra efter hur mycket det handlade om och sådär och ringa upp mig veckan efter.

I förrgår var det samtalet. Hon erbjöd mig 10 veckors jobb med otroligt bra betalt. Ett meriterande arbete som jag kan ha otroligt stor nytta av sen när jag är färdigutbildad lärare.

Jag var otroligt lycklig över att ens ha blivit vald tills jag insåg vad det gör med sommaren. Jag hamnar ca 60 mil från de vänner jag trodde jag skulle få vara med hela sommaren, 60 mil från Martin som redan nu bor 20 mil ifrån mig. Ändå var valet lätt. Det här är något jag måste göra för mig själv.

Så sommaren spenderas i Strömsund och min enda lediga vecka i sommar är nu, v 24 beroende på hur schemat ser ut såklart... Fantastiskt...