Viktiga beslut
Jag är en sådan där människa som avskyr beslut. Speciellt sådana som har att göra med att något måste ändras. Det är det allra värsta som finns. Nu sitter jag med ett sådant beslut i knät där jag måste bestämma mig för om jag vill åka tillbaka hemhem i ett halvår och jobb. Det betyder då också att jag ska bli särbo i ett halvår och hamna hemhemma igen där jag bara har mormor att umgås med i stort sett... Toppen.
Men det är en möjlighet och merit som är för bra för att tacka nej till, så jag är i valet och kvalet över hur jag vill att allt ska gå.
Men det är en möjlighet och merit som är för bra för att tacka nej till, så jag är i valet och kvalet över hur jag vill att allt ska gå.
Flera helger på raken
Ensamhelg.
Den sista ensamhelgen innan jag åker hemhem över jul. Jag skulle behöva plugga något enormt, men jag får liksom inte fingrarna ur alls och gör något. Det har tagit två veckor att läsa en bok, borde ha läst ungefär 14 på samma tid egentligen. Så jag hoppas på att få något gjort nu under de här dagarna, samtidigt som jag ser på skidpremiären. ;)
Helgen som var åkte vi till Stockholm för att leta lite julklappar och bara mysa. Hotellrummet var nog inte jättestort men det var helt okej för en weekend, mysigt, med bra personal och frukost. Så det var absolut helt okej. Däremot blev vi försenade på vägen dit med en timme på grund utav en olycka utanför Flen och när vi skulle åka hem igen blev tåget nästan en timme försenade för att det började brinna på ett tåg inne på Stockholms Centralstation och alla avgångar flyttades fram.
Det blev faktiskt inte så mycket shoppat i Stockholm, det var mysigare att bara gå runt och titta och vara. Ska man se till kändisspotting får den nog underkänt för de enda vi såg var Peter Plunkty (från Antikrundan) och jag tror att Lennart Ekdal (från Kalla Fakta) kikade in på restaurangen vi åt middag på under lördagen.
Det finaste jag köpte var dock en julklapp till mig själv. Jag älskar Liftarens Guide till Galaxen (böckerna, inte filmen för den sög apa) och hittade en engelsk version till mig själv med silverkantade sidor och världens finaste baksida.
Det finns saker som gör att det blir roligare att plugga
Jag är, som nog alla andra i hela världen, bra på att hitta på andra saker att göra istället för att plugga. Skriva blogginlägg till exempel, för det är verkligen det viktigaste jag kan göra just nu... Eller så inte. Men, jag har faktiskt hittat något som gjorde att jag satt och läste i någon timme först innan jag tog itu med det - att rensa avloppet i duschen. Det är ju så fruktansvärt äckligt så man vill bara springa åt andra hållet.
Det är dessutom tydligen min uppgift för det är inte korta blonda hårstrån som fyller igen utan snarare långa röda sådana.. Förstår inte hur det skulle kunna peka ut mig som den skyldige (a) men jag kör på och rensar med jämna mellanrum. Tror också att det ska bli mindre äckligt för varje gång, men nej. Inte det.
On a happier note, nagellack är alltid roligare än att plugga.
Det blir aldrig som man tänkt sig
Varje gång jag blir lämnad ensam med mina egna tankar har jag alldeles för mycket i huvudet. Nu sitter jag här med ett stort glas ICA-cola som smakar fruktansvärt och som jag önskar att jag kunde omvandla till vin för det känns som om det vore mycket mer behövligt. I och för sig ligger det öl i kylskåpet men det känns också lite overkill.
Jag har en del saker jag skulle vilja vara bra på, eller göra av mitt liv. En dröm sen jag var liten är att skriva, författa. Jag har aldrig försökt - av rädsla för att misslyckas. Vilket ju faktiskt är ett säkert kort för att misslyckas på riktigt. De flesta uppslag får jag när jag redan halvsover och jag kan inte direkt kasta mig över Henrik för att nå telefonen på andra sidan honom för att skriva ner det, och skulle jag lägga den på min sida skulle jag tappa bort den fortare än ögat. Så pass mycket känner jag mig själv.
Varje gång jag blir lämnad ensam såhär har jag chansen att tänka igenom sådant som jag trodde att jag redan skulle ha lyckats med i livet, och det får mig alltid att fundera på hur högt jag trodde om mig själv som ung, trots att jag aldrig någonsin har trott något om mig själv från början.
Jag vet att jag kan skriva, frågan är om jag kan skriva något som är bra nog för någon annan att läsa.
Spontanbokning
Igår fick vi för oss att kolla ifall det fanns kvar biljetter till Johan Glans uppträdande i Norrköping på söndag, och det gjorde det. Så spontatnt bokades biljetter och imorn så blir det resa till Norrköping för många skratt. Ser fram emot det, det känns ändå som om jag behöver ganska mycket skratt just nu,. Det har varit en period med mycket huvudvärk/migrän och bara stressjuka känns det som.
Ikväll har jag en ensamkväll så jag ska spela spel och äta massa onyttiga saker har jag tänkt mig. Det är nog den sista gången jag är ensam i Lkpg innan julresan hem så det känns också ganska behövligt. Även om jag älskar honom över allt annat har jag ett ganska stort behov av att vara ensam ibland. Oftast uppfylls det genom att han har bandrep en dag i veckan men det här med att få sova ensam i sängen som egentligen är alldeles för liten för två ska bli jätteskönt. Invigde ensamdagen med att sova två timmar pga migrän, så det kan ju inte bli mycket sämre såhär på kvällskvisten.
Att vara ensam gör inget så länge som han inte är bort så länge.;)
Pimpad dator
Sådär vuxen som man är ibland
Som den enormt mogna 25-åring jag ändå är har jag nu på morgonkvisten sett Toy Story 3 och gråtit en skvätt...
Blödig som få är jag, tjuter till vad som helst som dyker upp i rutan. Mest om jag är ensam iofs, är det fler runt mig brukar jag kunna behärska mig och inte verka helt galen. :P
För nån dag sen blev det Thor, ingen gråt där inte. Där skrattade jag istället mig igenom hur dålig storyn var.. Fast vad kan man förvänta sig av en film som baserats på en serietidning som har fått en gnutta inspiration av fornnordisk mytologi?
Filmnojan (som jag aldrig har haft förut) kommer ifrån att Henrik visade mig filmtipset.se, där man kan betygsätta filmer man sett och hålla koll på dem. Trodde inte att jag hade sett en enda film nästan men inser att det har blivit ett par under alla år.:P
Blödig som få är jag, tjuter till vad som helst som dyker upp i rutan. Mest om jag är ensam iofs, är det fler runt mig brukar jag kunna behärska mig och inte verka helt galen. :P
För nån dag sen blev det Thor, ingen gråt där inte. Där skrattade jag istället mig igenom hur dålig storyn var.. Fast vad kan man förvänta sig av en film som baserats på en serietidning som har fått en gnutta inspiration av fornnordisk mytologi?
Filmnojan (som jag aldrig har haft förut) kommer ifrån att Henrik visade mig filmtipset.se, där man kan betygsätta filmer man sett och hålla koll på dem. Trodde inte att jag hade sett en enda film nästan men inser att det har blivit ett par under alla år.:P