Sådär vuxen som man är ibland

Som den enormt mogna 25-åring jag ändå är har jag nu på morgonkvisten sett Toy Story 3 och gråtit en skvätt...

Blödig som få är jag, tjuter till vad som helst som dyker upp i rutan. Mest om jag är ensam iofs, är det fler runt mig brukar jag kunna behärska mig och inte verka helt galen. :P

För nån dag sen blev det Thor, ingen gråt där inte. Där skrattade jag istället mig igenom hur dålig storyn var.. Fast vad kan man förvänta sig av en film som baserats på en serietidning som har fått en gnutta inspiration av fornnordisk mytologi?

Filmnojan (som jag aldrig har haft förut) kommer ifrån att Henrik visade mig filmtipset.se, där man kan betygsätta filmer man sett och hålla koll på dem. Trodde inte att jag hade sett en enda film nästan men inser att det har blivit ett par under alla år.:P

Kommentarer
Postat av: Ovissheten

Thor är sannerligen skrattretande usel. Jag såg den (mot min vilja, ska tilläggas) på bio och det enda positiva jag kunde säga när mitt sällskap frågade vad jag tyckte var "eh, ja, de hade ju jobbat väldigt mycket med specialeffekterna i alla fall".

Svar: Haha det sa jag också för den är ganska snyggt gjord.Men, tänkte att det ändå kunde vara bra att ha sett den som religionslärare så jag kan möta upp elevernas fördomar som kommer utifrån den skitfilmen.
Maria


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback