Att andas och äta är överflödigt
Idag är det julfest. Jag ska ha en röd klänning som köptes för nått år sen och som jag inte kan andas i. Plattbröstad blir jag också, vilket inte är så vanligt för mig, men det är det juligaste jag äger och därför tänker jag vare sig andas eller äta resten av kvällen.
Tomteluva också, och så ska jag gladeligen använda sminkpalletten jag köpt mig själv.
Hjälp vad tjejigt det där blev nu, det är nästan inte okej.
Fördelar och nackdelar med allt
Egentligen är det nog inte bara det att det tänkbara arbetet ligger långt borta från det liv jag ändå skaffat mig som är problemet med det hela. Det stora för mig är att jag ska tillbaka till en plats där jag inte mådde bra, där människor som dömde mig långt innan de lärde känna mig finns och allt kan upprepas igen. Jag är van att hemhemma finns de hjärnspöken jag försökt lämna bakom mig men som brukar dyka upp när jag är där.
När jag flyttade till Linköping blommade jag ut, för första gången på riktigt. Här hittade jag de bästa vänner jag någonsin haft och även om jag alltid har haft bra vänner så var det de här som jag behövde. En helt ny stad och jag var på riktigt rädd för att det skulle bli som Uppsala och jag skulle hålla mig på min kant tills jag var färdigutbildad. För den utblomningen tappade jag ett riktigt destruktivt förhållande (stor förlust, really) men det har också fått mig att våga saker, att prova saker, att känna mig trygg med den jag är och vad jag kan.
Och så förstörs det lite av att få världens möjlighet att flytta hemhem, och jag vill bara att lönen ska vara så dålig att beslutet tas åt mig, för annars måste jag ju välja alldeles själv.
Snökaos
Den här dagen har spenderats i knädjup snö och med mycket längre tid i kollektivtrafiken än jag tänkte mig. Men å andra sidan får man se allt från den ljusa sidan, hade jag valt att åka tillbaka till Linköping idag hade jag nog inte tagit mig fram för vare sig flyg eller tåg går som de ska pga snön.
I måndags följde jag med mina föräldrar upp till Jämtland för en snabbvisit och arbetsintervju. Nu får vi se vad det sägs om lön men om det inte är helt oacceptabelt ska jag börja jobba den 21 januari. Jag väntar på att få höra vad det sägs om lönen så jag kan ta den slutliga ställningen till alla möjligheter och problem det medför.
Trots att vi bor på tredje våningen såg det ut som om vi var insnöade idag på grund utav snömängden i fönstret. Tomtarna var riktigt förvånade över snön, som synes.
Viktiga beslut
Jag är en sådan där människa som avskyr beslut. Speciellt sådana som har att göra med att något måste ändras. Det är det allra värsta som finns. Nu sitter jag med ett sådant beslut i knät där jag måste bestämma mig för om jag vill åka tillbaka hemhem i ett halvår och jobb. Det betyder då också att jag ska bli särbo i ett halvår och hamna hemhemma igen där jag bara har mormor att umgås med i stort sett... Toppen.
Men det är en möjlighet och merit som är för bra för att tacka nej till, så jag är i valet och kvalet över hur jag vill att allt ska gå.
Men det är en möjlighet och merit som är för bra för att tacka nej till, så jag är i valet och kvalet över hur jag vill att allt ska gå.
Flera helger på raken
Ensamhelg.
Den sista ensamhelgen innan jag åker hemhem över jul. Jag skulle behöva plugga något enormt, men jag får liksom inte fingrarna ur alls och gör något. Det har tagit två veckor att läsa en bok, borde ha läst ungefär 14 på samma tid egentligen. Så jag hoppas på att få något gjort nu under de här dagarna, samtidigt som jag ser på skidpremiären. ;)
Helgen som var åkte vi till Stockholm för att leta lite julklappar och bara mysa. Hotellrummet var nog inte jättestort men det var helt okej för en weekend, mysigt, med bra personal och frukost. Så det var absolut helt okej. Däremot blev vi försenade på vägen dit med en timme på grund utav en olycka utanför Flen och när vi skulle åka hem igen blev tåget nästan en timme försenade för att det började brinna på ett tåg inne på Stockholms Centralstation och alla avgångar flyttades fram.
Det blev faktiskt inte så mycket shoppat i Stockholm, det var mysigare att bara gå runt och titta och vara. Ska man se till kändisspotting får den nog underkänt för de enda vi såg var Peter Plunkty (från Antikrundan) och jag tror att Lennart Ekdal (från Kalla Fakta) kikade in på restaurangen vi åt middag på under lördagen.
Det finaste jag köpte var dock en julklapp till mig själv. Jag älskar Liftarens Guide till Galaxen (böckerna, inte filmen för den sög apa) och hittade en engelsk version till mig själv med silverkantade sidor och världens finaste baksida.
Det finns saker som gör att det blir roligare att plugga
Jag är, som nog alla andra i hela världen, bra på att hitta på andra saker att göra istället för att plugga. Skriva blogginlägg till exempel, för det är verkligen det viktigaste jag kan göra just nu... Eller så inte. Men, jag har faktiskt hittat något som gjorde att jag satt och läste i någon timme först innan jag tog itu med det - att rensa avloppet i duschen. Det är ju så fruktansvärt äckligt så man vill bara springa åt andra hållet.
Det är dessutom tydligen min uppgift för det är inte korta blonda hårstrån som fyller igen utan snarare långa röda sådana.. Förstår inte hur det skulle kunna peka ut mig som den skyldige (a) men jag kör på och rensar med jämna mellanrum. Tror också att det ska bli mindre äckligt för varje gång, men nej. Inte det.
On a happier note, nagellack är alltid roligare än att plugga.
Det blir aldrig som man tänkt sig
Varje gång jag blir lämnad ensam med mina egna tankar har jag alldeles för mycket i huvudet. Nu sitter jag här med ett stort glas ICA-cola som smakar fruktansvärt och som jag önskar att jag kunde omvandla till vin för det känns som om det vore mycket mer behövligt. I och för sig ligger det öl i kylskåpet men det känns också lite overkill.
Jag har en del saker jag skulle vilja vara bra på, eller göra av mitt liv. En dröm sen jag var liten är att skriva, författa. Jag har aldrig försökt - av rädsla för att misslyckas. Vilket ju faktiskt är ett säkert kort för att misslyckas på riktigt. De flesta uppslag får jag när jag redan halvsover och jag kan inte direkt kasta mig över Henrik för att nå telefonen på andra sidan honom för att skriva ner det, och skulle jag lägga den på min sida skulle jag tappa bort den fortare än ögat. Så pass mycket känner jag mig själv.
Varje gång jag blir lämnad ensam såhär har jag chansen att tänka igenom sådant som jag trodde att jag redan skulle ha lyckats med i livet, och det får mig alltid att fundera på hur högt jag trodde om mig själv som ung, trots att jag aldrig någonsin har trott något om mig själv från början.
Jag vet att jag kan skriva, frågan är om jag kan skriva något som är bra nog för någon annan att läsa.
Spontanbokning
Igår fick vi för oss att kolla ifall det fanns kvar biljetter till Johan Glans uppträdande i Norrköping på söndag, och det gjorde det. Så spontatnt bokades biljetter och imorn så blir det resa till Norrköping för många skratt. Ser fram emot det, det känns ändå som om jag behöver ganska mycket skratt just nu,. Det har varit en period med mycket huvudvärk/migrän och bara stressjuka känns det som.
Ikväll har jag en ensamkväll så jag ska spela spel och äta massa onyttiga saker har jag tänkt mig. Det är nog den sista gången jag är ensam i Lkpg innan julresan hem så det känns också ganska behövligt. Även om jag älskar honom över allt annat har jag ett ganska stort behov av att vara ensam ibland. Oftast uppfylls det genom att han har bandrep en dag i veckan men det här med att få sova ensam i sängen som egentligen är alldeles för liten för två ska bli jätteskönt. Invigde ensamdagen med att sova två timmar pga migrän, så det kan ju inte bli mycket sämre såhär på kvällskvisten.
Att vara ensam gör inget så länge som han inte är bort så länge.;)
Pimpad dator
Sådär vuxen som man är ibland
Som den enormt mogna 25-åring jag ändå är har jag nu på morgonkvisten sett Toy Story 3 och gråtit en skvätt...
Blödig som få är jag, tjuter till vad som helst som dyker upp i rutan. Mest om jag är ensam iofs, är det fler runt mig brukar jag kunna behärska mig och inte verka helt galen. :P
För nån dag sen blev det Thor, ingen gråt där inte. Där skrattade jag istället mig igenom hur dålig storyn var.. Fast vad kan man förvänta sig av en film som baserats på en serietidning som har fått en gnutta inspiration av fornnordisk mytologi?
Filmnojan (som jag aldrig har haft förut) kommer ifrån att Henrik visade mig filmtipset.se, där man kan betygsätta filmer man sett och hålla koll på dem. Trodde inte att jag hade sett en enda film nästan men inser att det har blivit ett par under alla år.:P
Blödig som få är jag, tjuter till vad som helst som dyker upp i rutan. Mest om jag är ensam iofs, är det fler runt mig brukar jag kunna behärska mig och inte verka helt galen. :P
För nån dag sen blev det Thor, ingen gråt där inte. Där skrattade jag istället mig igenom hur dålig storyn var.. Fast vad kan man förvänta sig av en film som baserats på en serietidning som har fått en gnutta inspiration av fornnordisk mytologi?
Filmnojan (som jag aldrig har haft förut) kommer ifrån att Henrik visade mig filmtipset.se, där man kan betygsätta filmer man sett och hålla koll på dem. Trodde inte att jag hade sett en enda film nästan men inser att det har blivit ett par under alla år.:P
Morgonmonster
Från att ha varit den där människan som sover igenom 7 alarm och 4 telefonsamtal (jodå, det har hänt på riktigt) har jag tydligen blivit en sådan som kliver upp på morgonen. Jag skyller allt på min sambo som har den hemska ovanan att kliva upp och gå till arbetet innan 8 på morgonen...
Det har också gjort att även om jag är trött på vardagarna pallrar jag mig upp innan 8 och har helt plötsligt en massa tid till mitt förfogande, vilket brukar sprida sig till helgerna och jag brukar oftast vara uppe och i farten åtminstone innan 9...
Idag var detta inte fallet. Istället var jag uppe och skuttade innan 7... 6.45 tittade jag på klockan första gången.. Sabla vintertid, du fuckar upp min dygnsrytm. Nu kommer jag säkerligen slockna innan 22, pensionär som jag är. 91-åriga mormor sover längre och lägger sig senare än jag gör...
Och apropå mormor, mina (tidigare obefintliga) bak- och städgener börjar vakna till liv. I fredags tog vi och gjorde butterkaka jag och herr sambo.
Om det skulle finnas en bra dag att bli sjuk på...
... så vore inte den dagen kommen.
Jag har två hemtentor, två uppsatser och säkert nått jag har glömt som jag borde göra.. och jag mår fan skit.
Det finns inte tid för det här.. Booooooooort baciller!
Vädergudarna måste vara emot mig
Sedan jag köpte min nya cykel, eller ja i alla fall fick nya däck till den nya cykeln, så har det regnat varje dag. Det känns lite som om vädergudarna hatar mig lite och väljer att låta det regna bara för att jag ska bli blöt. Tack och lov köpte jag regnkläder när vi var på Ullared senast och de har använts nu kan jag säga. Senast idag var det dags när jag skulle trampa in till andra sidan stan för att hjälpa en kompis att flytta.
Tack och lov var vädergudarna snälla och lät mig komma hem innan de släppte lös helvetet på riktigt.
Ikväll blir det öl (viktigt), middag, film och wii med en annan kompis. Blir bloody amazing det. Jag behöver tänka på annat än skolan känner jag.
6,5 km i regn
Emellanåt behöver man ledighet. Det blev så igår. Jag lyfte inte ett pluggfinger och det var den bästa dagen på länge. Idag ska jag försöka ta igen det men hjärnan känns som mos. Det skulle kunna bero på cykelvägen till skolan som jag tog för första gången någonsin idag. Dels för att jag inte har bott i samma stadsdel mer än i lite drygt två månader och dels för att jag köpte cykel i förrgår.
Cykel ja... Det är ju en historia för sig. Den första blev stulen, låst och allt.. Så fick jag en fin lilasprayad av mina vänner i julklapp förra året och den funkade toppen. Fram tills att Henrik skulle lära mig att cykla till skolan strax efter jag flyttade till honom... Sen har jag letat cyklar på blocket och på studentanslagstavlan utan större framgång. Till slut valde jag att lägga lite extra pengar på en helt ny och valde att köpa en på Biltema...
Såklart fanns inte cykeln jag letade efter utan jag fick ta en helt annan (efter tre besök för att det då inte stod på lagersaldot att inte cykeln jag ville ha fanns där). Problem solved... eller? Det blev ett fjärde besök på Biltema på en vecka med framdäcket för det var skevt och hade inte gått att cykla på.
Många om och men och allt mynnar ut i att jag ska kunna cykla de 6,5 kilometrarna jag har enkel väg till skolan. Det var jobbigt, I tell ya. Det kändes som om jag skulle smådö (hej konditionslöshet) och dessutom regnade det. Hallelujah för regnkläder för att slippa regnet. Däremot andas det inte så jag var varm som en liten bastu när jag kom fram...
I-landsproblem... men det blir lättare.. eller? Snälla säg att det blir lättare!
De enda projekten jag lyckas slutföra
Nytt pussel påbörjat. Det är lättsamt, kräver bara lite fokusering och talar inte om för en (oftast inte iaf) dryga 6 månader efter att hälften är fel...
Jag är så less på den här förbannade uppsatsen och gjorde misstaget av att tro att det inte var så mycket kvar när jag skickade in den för granskning. Nåja, fel kan man ju tydligen ha på många sätt men när han börjar påpeka över något som sett likadant ut sen i mars och han aldrig har gnällt på det innan är för mig en gåta. Nu lägger jag den på hyllan ett tag tills jag kommit på rätt spår igen med de kurser jag har på gång för tillfället och så får det gå som det går det här känner jag.
I ett mail jag inte skickat till honom men skrivit många gånger i huvudet kallar jag honom många fula ord det kan jag säga.
Woho för kycklingben!
Nä, men här är man duktig och bestämmer sig för att när man ändå är vaken vid 7.30 så kan man ju ta sig en rask morgonpromenad innan slappandet för dagen börjar (wey ledig!), tar på sig sitt underställ och den fulaste träningsoutfiten man kan komma på. Klockan är ju ändå så tidigt så ingen kommer se en, det är luuuuugnt. Sen så knallar man ut och inser att det är just nu som alla människor i hela Linköping ska cykla till jobbet och alla cyklar just den vägen jag har valt att gå. Jippi
Dessutom insåg jag att det, i min skugga, såg ut som jag hade kycklingben...
Han slår mig ju i alla fall inte
På Oprah idag pratar de om misshandlade kvinnor och hur många tänker "så länge han inte slår mig är det okej".
Det är riktigt läskigt att komma fram till att man har haft samma tanke själv och jag vet också att jag sa det till ganska många under det förhållandet när de frågade mig varför jag stannade kvar hos någon som fick mig att må så dåligt - "men jag älskar honom och han slår mig ju i varje fall inte".
Att sitta och känna igen sig, och inse att det kanske hade slutat med fysisk misshandel (jag säger inte att det skulle gjort det, jag säger bara att jag inte vet) och att jag var fast i en ond spiral i cirka ett och ett halvt år. Ett drygt år fick jag alltså höra hur dålig jag var som inte gjorde det och det, eller så hade jag gjort något men inte nog bra, jag var bara kvinna, jag var från norrland och alltså mindre civiliserad, jag var dum bara för att jag var kvinna.
Jag vet inte hur andra kvinnor fungerar men jag sa ifrån, jag sa alltid ifrån. Är det något jag vet att jag inte är så är det dum. Stökig möjligtvis, det kan jag ge honom men han var å andra sidan inte bättre själv. Var det någon som satte ner foten så var det alltid jag och det fick också honom att backa lite och förändra sig i någon dag vilket också antagligen var anledningen till att jag stannade.
"Det går att fixa, allt kan bli bra". Jag vet inte hur många gånger jag tänkte så under de där åren. Fruktansvärd idé.
Till slut rann ändå droppen över och jag blev fri. Det blir inte alla, det är läskigt. Jag önskar ingen det helvetet, inte
ens min värsta fiende (om jag hade haft någon).
ens min värsta fiende (om jag hade haft någon).
Sådär tonårsemo skulle jag behöva vara idag
Idag är en sån där dag där jag längtar tillbaka till de (egentligen sorgefria) dagarna i högstadiet när man var ledsen för något som (egentligen inte) var sådär jättejobbigt och bara kunde ligga och gråta en hel dag.
Det skulle behövas idag, bara för att lätta på pluggstressen lite.
Dessutom skulle det underlätta musikskrivandet som oftast bara funkar när jag är ledsen.
Är det ingen som kan gå tillbaka till typ 14-åriga jag och säga att "det inte alls är jobbigt att läsa 2 sidor till på torsdag så gör det din tönt!"
Det skulle behövas idag, bara för att lätta på pluggstressen lite.
Dessutom skulle det underlätta musikskrivandet som oftast bara funkar när jag är ledsen.
Är det ingen som kan gå tillbaka till typ 14-åriga jag och säga att "det inte alls är jobbigt att läsa 2 sidor till på torsdag så gör det din tönt!"
Mästerverk
Här hemma spenderar vi ganska mycket tid med att pussla, och nu är det ett stort mästerverk som är på tapeten (eller ja, snarare matbordet men ändå). 2000 bitar är det på och det känns lite som om det kommer ta en evighet att bygga det eftersom det, som synes är mycket vitt och brunt... men det är det som triggar igång min sambo.
Någon som råkar se vilket?
Frihet!
Runt nu, jag tror till och med att det är idag, har jag varit fri i ett år.
Eller ja fri och fri, det har funnits i bakhuvudet fram tills för cirka två månader sedan när den sista tråden kapades av men jag fick i alla fall tillbaka en stor del av mig själv för ett år sedan.
Läskig känsla att veta att allt var så annorlunda för 12 ynka månader sedan.
Ulla-Ulla-Ullared
För ungefär ett år sedan var jag och tre kompisar på Ullared (eller ja, Gekås om vi ska vara noga och formella). Vi hade planerat det där jättebra, valt en dag mitt i veckan och utan lov i Östergötland för så lite människor som möjligt... Fast jajo. det kanske var lov runt Ullared då och det var knökfullt med människor. Det gick knappt att manövrera vagnen och fyra tjejer på en vagn var inte jätteintelligent...
Konstigt egentligen att välja att göra om den resan...
Men så var det i alla fall. igår valde jag och Henrik att åka till Ullared. Två personer var mycket lättare och söndag innan löning var en bättre dag att åka dit på än en torsdag under ett lov, det kan jag ju säga. Pengar fattigare men saker rikare kom vi därifrån. Jag är otroligt tacksam för att ha en så lättsam sambo som jag har som bara ställer upp och hittar på saker för att vi ska ha kul bara (nåja och alla andra stollar som fyllde vagnarna med leksaker, helst rosa) han och jag.