Min Moffa

Idag skulle min morfar ha fyllt 94 år, om han inte hade dött för snart 9 år sedan. Så nu på kvällskvisten har jag tänt ljus för honom och tänkt tillbaka på hur mycket jag faktiskt saknar honom. Jag var nog alltid lite av en moffas jänta.. Därför känns det ändå lite speciellt att jag "träffade" Kasper på morfars födelsedag, hur löjligt det än låter så känns det speciellt. :) Som om "Äh" (som jag trodde han hette när jag var liten för han sa alltid så) skickade honom till mig.

Här kommer lite bilder på min morfar, min fina fina saknade morfar. Och det lilla barnet på de flesta bilderna är jag, förutom den gången vi är 2, då är den minsta min lillebror.:P











De bilderna som kommer under den här texten är på ett av de tidigaste minnena jag har i livet. Hur morfar, när det började våras och isen blev svagare, tog med mig ner till sjökanten och hoppade sönder isen så det small. :) Han visste då hur man gjorde en 2åring lycklig för jag minns hur jag skrattade så jag tjöt. :)




Kommentarer
Postat av: Ankan

Jag förstår din saknad gumman. Idag har min farfar varit borta 5 månader och 2 dagar. Brukar tända hans ljus ibland.

Kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback