Maria - Ett norrsken i Linköping

 

Här hemma spenderar vi ganska mycket tid med att pussla, och nu är det ett stort mästerverk som är på tapeten (eller ja, snarare matbordet men ändå). 2000 bitar är det på och det känns lite som om det kommer ta en evighet att bygga det eftersom det, som synes är mycket vitt och brunt... men det är det som triggar igång min sambo.

Runt nu, jag tror till och med att det är idag, har jag varit fri i ett år.

Eller ja fri och fri, det har funnits i bakhuvudet fram tills för cirka två månader sedan när den sista tråden kapades av men jag fick i alla fall tillbaka en stor del av mig själv för ett år sedan.

 

Läskig känsla att veta att allt var så annorlunda för 12 ynka månader sedan.

För ungefär ett år sedan var jag och tre kompisar på Ullared (eller ja, Gekås om vi ska vara noga och formella). Vi hade planerat det där jättebra, valt en dag mitt i veckan och utan lov i Östergötland för så lite människor som möjligt... Fast jajo. det kanske var lov runt Ullared då och det var knökfullt med människor. Det gick knappt att manövrera vagnen och fyra tjejer på en vagn var inte jätteintelligent...

 

Konstigt egentligen att välja att göra om den resan...

 

Men så var det i alla fall. igår valde jag och Henrik att åka till Ullared. Två personer var mycket lättare och söndag innan löning var en bättre dag att åka dit på än en torsdag under ett lov, det kan jag ju säga. Pengar fattigare men saker rikare kom vi därifrån. Jag är otroligt tacksam för att ha en så lättsam sambo som jag har som bara ställer upp och hittar på saker för att vi ska ha kul bara (nåja och alla andra stollar som fyllde vagnarna med leksaker, helst rosa) han och jag.