Maria - Ett norrsken i Linköping

Ute ur ett museum och mot nästa - Naturhistoriska, fast i Washington då såklart. Här får man åtminstone en inblick i hur stor den här parken, The Mall, är.

Sista dagen i Washington D.C. Här går det undan minsann. Scott jobbade under dagen så Kevin skjutsade oss till stationen och sa hejdå. Scott hämtade upp oss. Lägligt nog jobbar han på stationen så vi fick lämna väskorna på hans kontor och kunde sen ta en liten sightseeingtur (på ungefär en halvdag) för oss själva. Vi valde att ta den andra halvan av The Mall och museum. Tur att man är tillsammans med någon som också gillar sånt där.

 

Direkt utanför Union station finns en staty över Christopher Columbus av nån anledning, och en replika av the liberty bell (tror jag)

Ja bildbomben fortsätter helt enkelt. Nästa monument på tur var Franklin D Roosevelt Memorial. Det var ett stort monument som egentligen gick helt emot hans önskan. Han hade sagt innan sin död att om det skulle komma något monument fick det inte vara större än hans skrivbord. Dessutom hade han aldrig visat sig på bild i rullstol, trots att han var rullstolsbunden efter sjukdomen polio och hans staty är rullstolsbunden. Hela stället var fullt med citat han sagt och massa andra saker från hans presidentperioder. Här fanns även hans fru, Eleanor Roosevelt som staty för det arbete hon gjort. Hon var en ny sorts presidentfru och var mycket mer offentlig och hands-on än de tidigare varit. Ni hör ju hur bra det var att ha med sig en egen guide runt i det här.

Det som är bra med att bo hemma hos släktingar är att man får en gratis tourguide för sightseeing. Det kan dessutom behövas för Washington D.C är rätt så stort faktiskt. Frågan är om det inte slutade med att vi gick mer under den här dagen än under de andra dagarna tillsammans. Vi, under ledning av Scott, tog en buss mot vita huset för att sen fortsätta mot massa andra sevärdheter, så nu följer det en bildbomb. 

 

Sista morgonen i New York. Det firade vi med att hitta en frukostbuffé (med internet, mamma måste ju hållas uppdaterad om vad man gör). Vi hade inte så mycket tid innan utcheckningen på hotellet men jag var tvungen att springa in i The Disney Store och ut kom jag med en liten Ior.

Vi var på hotellet i god tid ändå, packade ihop oss och ställde oss för att vänta på hissarna 20 minuter innan utcheckning.. När det var fem minuter kvar och det enbart kommit två hissar som var överfulla tog Henrik sin väska och gick de åtta våningarna så skulle jag vänta på hiss med mitt stora as till väska. Ytterligare 20 minuter och fem överfulla hissar till tog jag min väska och gick ner jag också. Arg som ett litet bi var jag så det var nog tur för alla att vi redan var utcheckade. Budgethotell var det.

 

Vi fick vänta ett par timmar på stationen innan tåget mot Washington D.C gick. Resan var väl inte superspännande egentligen. Jag satt bredvid en liten farbror som sjöng för sig själv och pratade med sig själv. Han var kanske spännande iofs. Henriks platskompis klev av nånstans längs vägen så jag kunde flytta från herr skummis. Vi åkte genom Trenton där mina favoritböcker utspelar sig men annars var det som vilken tågresa som helst.

 

Dag 3 och Frihetsguddinan stod på tur efter en frukost på stan; bagels check!

Eftersom man behövde extrabiljett för att komma upp i frihetsgudinnan spenderade vi ganska lite tid med att vandra runt den faktiskt men, sightseear man så sightseear man. Kön var större för att komma på båten tillbaka än att komma dit.

 

Det som är bra med jetlag är ju ändå att man somnar tidigt och vaknar tidigt så klockan 8 var vi på språng. Först en frukost ute på New Yorks gator och sen mot Empire State Building.

 

Massa massa försäljare igen, man ska då köpa turer och biljetter och ja, ni fattar. En man var väldigt noga med att om vi inte köpte biljetter av honom så skulle det vara en timme (!) kö till Empire state building, bara för att få köpa biljetterna och äääääännu längre för att få komma upp. Honom ignorerade vi och på fem minuter hade vi kommit in i byggnaden, köpt biljetter och fått gå mot hissarna. Det var vi, och hela Asien som åkte hiss. Henrik som är lång stack upp med minst ett huvud ovanför alla andra.

 

Tyvärr valde vi den dag som var mest dimmig och regnig till att åka upp så man såg inte hur långt som helst men ändå, utsikten är fantastisk. Så en liten bildbomb från utsikten:

Dessutom fanns det två väldigt trötta människor i toppen på byggnaden också.

Vi drog en snabbsväng inne på Macys innan vi insåg att de hade både goda kakor och gratis internet så då blev vi stationerade ett litet tag. Sen valde vi att ta tunnelbana (hej stisslisa igen) mot Brooklyn för att gå över Brooklyn Bridge. Det var väldigt speciellt att gå mot Manhattan och se alla skyskrapor växa mot en.

Sen valde vi att gå mot Chinatown för att äta lunch och vidare till Little Italy för gelato på maten.

Inatt har jag vunnit nån slags idrottstävling, trots att jag inte fick av min kofta och började simma en hel längd efter alla andra..Dessutom har jag diskuterat mitt ex nya tjej med sagda ex...
Vad försöker hjärnan tala om för mig egentligen? Idag tänker jag då behålla koftan på.

Okej, istället för att plugga tänkte jag faktiskt uppdatera med vad vi gjorde för 2 (!) månader sen.

 

Allt började i New York.

 

Eller ja... Det började såklart på Arlanda men det är ju mycket mindre spännande. 8 timmars flygning till New York.

Jag fattar inte helt att Henrik kunde tänka sig att åka med mig, för jag är världens mest stissiga person och måste ha koll på allt. När vi landade på Newark international airport frågade vi efter hur vi skulle ta oss in till själva stan.. för att sen såklart inte helt följa den hänvisningen, köpa andra biljetter och hitta ett tåg som tog oss rätt fastän det inte alls stod det som de sa att de skulle på det. Gissa om jag var stissig?

 

Hotellet vi valde låg centralt men var ett budgethotell. Det låg precis bredvid Times Square. Å andra sidan var ju planen att inte spendera särskilt mycket tid på rummet så det spelade ingen större roll.

Dag 1 blev Times Square och Central Park. Överlag på resan valde vi att vara turister och försöka se de stora sakerna, även om man såklart missar en massa.

 

Egentligen kanske jag borde varit lite snabbare att göra den här uppdateringen. Bilderna har sambon haft på sin dator så de har jag i alla fall lyckats kidnappa. 2 veckors semester får bli olika blogginlägg. Jag ska bara orka skriva dem också.

 

Just nu har jag, eftersom jag är smått oklok, lyckats dra på mig 82,5hp den här terminen om man räknar med de 37,5 jag har släpandes efter mig. Igår blev jag klar med 7,5 så nu är det då enbart ynka 75 kvar. Så alltså 250%. Är väl inget, eller? Samtidigt ska jag repa, spela, vara sambo, umgås, leva.. ja ni vet..

 

Nåja upptakten var det.

 

Vi valde att åka från Arlanda och eftersom vi inte kollade efter hur tågen gick från Linköping på morgonen så fick vi spendera natten på ett hotell vid Arlanda för att komma iväg på morgonen. Det var ett helt okej hotell med bra förbindelser så vi hade inga som helst problem med att vara utvilade till resdagen.

 

Nästa sväng får bli New York! ;)