Att umgås
Jag blev aldrig trött igår av någon konstig anledning. Jag och Kasper spelade dataspel (Anno 1701) i flera flera timmar och det slog mig aldrig att jag skulle bli trött och vilja sova. Dessutom blir det ju knappt mörkt nu och det är så skönt. Jag som är van vid att det inte alls blir mörkt på sommaren fick halvpanik när jag flyttade hit och det faktiskt var mörkt ett tag på kvällarna. Jag tror att jag har vant mig.
Jag älskar min Kasper av många anledningar men en av de största är att vi kan umgås utan att umgås. Det betyder alltså att vi kan sitta i varsitt hörn av soffan och göra helt olika saker bara för att få vara tillsammans. Det kan gå en hel dag utan att vi pratar med varandra (nästan i alla fall) men vi sitter och gör saker sida vid sida ändå. Det är skönt, man får göra som man vill samtidigt som man slipper vara ensam.:)
(Inte alls trött och halvt onykter - bara liiiiite)
Jag älskar min Kasper av många anledningar men en av de största är att vi kan umgås utan att umgås. Det betyder alltså att vi kan sitta i varsitt hörn av soffan och göra helt olika saker bara för att få vara tillsammans. Det kan gå en hel dag utan att vi pratar med varandra (nästan i alla fall) men vi sitter och gör saker sida vid sida ändå. Det är skönt, man får göra som man vill samtidigt som man slipper vara ensam.:)
(Inte alls trött och halvt onykter - bara liiiiite)
Kommentarer
Postat av: Viktoriae - En "må bra" blogg där självkänsla & positivt tänkande ligger i fokus
Känner igen mig i det du skriver, det är samma sak här med mig och sambon, vi sitter och gör helt skilda saker men vi är ändå tillsammans..:)
Trackback